En bekräftelse från Sahlgrenska kommer på posten, dock ingen bokad tid, eftersom väntetiderna är ca 3 månader.

I kuvertet finns information om IVF behandlingen och provrör inför kommande besök i Göteborg. 
Vi som drabbas av ofrivillig barnlöshet i Västra Götaland har tur att få tre försök med provrörsbefruktning utan kostnad, därefter får man själv stå för varje försök, vilket är enorma summor. Så är det inte i alla län, så vi är lyckligt lottade som får den möjligheten. 
Ytterligare blodprover måste tas innan ankomst till Göteborg. SUCK! Inte nu igen..
*tycker något synd om mig själv nu*

 

Jag beger mig ändå stursk iväg på egen hand till vårdcentralen för att ta provet. Vill få det gjort så snart som möjligt och det första provet vi tog i början på utredningen gick ju så bra! J höll handen och jag höll mig vaken! ;))

Detta fixar jag! Vill inte krångla med att J ska ta ledigt från jobbet för en provtagning. Positiv som tusan sätter jag mig i väntrummet och mumlar tyst peppande ramsor för mig själv. Provet tas och det är två rör denna gången.
Allt eftersom provtagningen fortlöper, känner jag mer o mer hur rummet snurrar och det börjar brusa i hela kroppen. Den manliga sköterskan sänker då ner mig och jag får för säkerhetsskull ligga kvar några minuter. Stolen sätts sedan försiktigt i upprätt läge och jag reser mig o beger mig ut i väntrummet för att ta min jacka. Där svartnar det och jag måste sätta mig på en stol. Böjer ner huvudet mellan mina ben och hör snart snabba fotsteg som närmar sig. Kikar upp o en sköterska står lutad över mig. Hur mår du vännen? Du är grå i ansiktet.. 
Mår inte bra, svarar jag. Kom med mig här, säger hon och leder mig mot ett vilorum. Ytterligare en sköterska närmar sig från höger och efter det går allt så snabbt. Jag faller ihop och de lyckas i sista stund "fånga upp" mig. Vaknar upp och inser att jag ligger mitt i väntrummet och människor tittar chockat på. 

Blodprov.. Behöver jag säga att jag ogillar sånt? :((