Har knappt sovit inatt och kan inte få i mig frukost fast jag borde. Går här hemma o funderar på hur jag ska kunna ta mig ur den här situationen. Min kropp vill fly och jag är en STOR bebis just nu som bara vill gråta. Bara att sätta på mig Emlaplåstret gör mig illamående, för hjärnan förknippar det med en enda sak. Blodprov. Den säger till mig att hellre fly än illa fäkta. Konstigt det där med instinkter, att de kan sitta så djupt rotade. Jag är fullt medveten om att det är min fobi som pratar och det har stärkt mig i att slå tillbaka. Är inte alls lika stressad som jag varit förr inför sånt här, men det är fortfarande på en nivå att det lamslår mig. Måste försöka få i mig frukost nu, så jag har blodsockret på en bra nivå. :))